Ranelid vs Englund
Jag måste nog läsa något av Peter Englund, så jag kan jämföra inte bara deras tv-personligheter utan även deras författarskap. Men här kommer i alla fall mina högst personliga omdömen om herrarna i tuppfajten.
Björn Ranelid bjuder verkligen på sig själv.
Gör ofta intryck av att vara fullkomligt naken, nästan hudlöst utlämnande. Trots att han vet att många uppfattar honom som lite löjlig.
Han verkar inte ha någon självdistans alls och ägnar sig inte åt varken falsk eller äkta blygsamhet.
Hans språk är nyskapande, ibland svulstigt och pretentiöst, patetiskt i ordets ursprungliga betydelse och ibland också den nya.
Peter Englund är lite återhållsam.
Jag uppfattar honom som ödmjuk och intelligent.
Han verkar vara en trevlig kille, lite mjuk med en lågmäld humor.
Sammanfattningsvis vinner Ranelid i underhållningsvärde och Englund i attraktivitet.
Jag är lite besviken på Peter Englund för hans blogginlägg "Allt som håller Ranelid borta från skrivandet välkomnas". Jag trodde inte att han skulle sjunka till den nivån på offentligt tjabbel. Fast jag kan ha en viss förståelse för att han inte kunde motstå att publicera sin vassa formulering. Men allvarligt talat, jag tycker att
1. en man i hans ställning kunde sätta sig över att dras in i offentligt munhuggande med en tv-dansör;
2. man ska vara snäll, inte minst mot Björn Ranelid som (av sitt framträdande i "Fångarna på Slottet" att döma) verkar vara en känslig person som blir ledsen av fula påhopp. Man ska vara snäll!
Björn Ranelid bjuder verkligen på sig själv.
Gör ofta intryck av att vara fullkomligt naken, nästan hudlöst utlämnande. Trots att han vet att många uppfattar honom som lite löjlig.
Han verkar inte ha någon självdistans alls och ägnar sig inte åt varken falsk eller äkta blygsamhet.
Hans språk är nyskapande, ibland svulstigt och pretentiöst, patetiskt i ordets ursprungliga betydelse och ibland också den nya.
Peter Englund är lite återhållsam.
Jag uppfattar honom som ödmjuk och intelligent.
Han verkar vara en trevlig kille, lite mjuk med en lågmäld humor.
Sammanfattningsvis vinner Ranelid i underhållningsvärde och Englund i attraktivitet.
Jag är lite besviken på Peter Englund för hans blogginlägg "Allt som håller Ranelid borta från skrivandet välkomnas". Jag trodde inte att han skulle sjunka till den nivån på offentligt tjabbel. Fast jag kan ha en viss förståelse för att han inte kunde motstå att publicera sin vassa formulering. Men allvarligt talat, jag tycker att
1. en man i hans ställning kunde sätta sig över att dras in i offentligt munhuggande med en tv-dansör;
2. man ska vara snäll, inte minst mot Björn Ranelid som (av sitt framträdande i "Fångarna på Slottet" att döma) verkar vara en känslig person som blir ledsen av fula påhopp. Man ska vara snäll!
