We´ve seen the mist, but missed the scene
Dimman var ogenomtränglig. Serveringen var stängd.
(De skulle öppna kl 10. Min kl var 10.30. Personalen hade nog ställt tillbaka sina klockor från sommartid. Det hade inte jag).
Jag är med i en konstförening på min arbetsplats. Den arrangerar lite visningar (senast var jag med till Marabouparken i Sundbyberg), utställningar här i huset vi sitter i, samt det sedvanliga konstlotteriet i samband med årsmötet.
Före sommaren skickade de ut ett mail till medlemmarna att det skulle bli "Höstsalong" med möjlighet för medlemmarna att ställa ut sina egna alster. Jag tyckte det lät jättekul och tänkte att jag hade hela sommaren på mig att producera något jag inte behöver skämmas för. Så jag anmälde mig.
Nu närmar sig inlämningen och jag har inte åstadkommit något...
Jag har redan från börjat tänkt lämna in teckningar snarare än målningar, men nu har jag dragit ner på ambitionsnivån och kanske blir det något i den här stilen:
snarare än något i den här stilen:
Vad tycker ni?
Tänk om alla andra är jätteproffsiga... I så fall skäms jag mindre om jag är representerad med enkla pennteckningar än med teckningar som kan uppfattas som "pretentiösa". Eller skulle alla tycka det var jättekonstigt om det var med några barnsliga krumulerer på utställningen?
Lilla badrummet, som vi är tre som utnyttjar, är trångt och har dålig belysning. Så jag satte upp en spegel med "figursydda" hyllor under; smala hyllor bredvid; krokar; och spotlights - i den lilla hallen mellan sovrummen och badrummet.
Här har jag och Siri nu smink, smycken och glasögon och hårattiraljer, och här kan vi piffa oss.
Det var ett bra tag sedan vi gjorde iordning hörnan, men jag tror inte att jag har bloggat om den tidigare, och med dagens tisdagstema smycken så tyckte jag att det passade bra!
Vi diskuterade hur länge sedan det var som de var här, men kom inte fram till något. Nu har jag kollat facit; det var i september 2007!
Nu i helgen tog vi inga kort, men det var inga större skillnader mot besöket för tre år sedan som såg ut så här:
Nu hade barnen blivit lite större, och vi kelade med Jenson istället för med Tim. Men nu som då; vi åt godis och spelade Wii och hade trevligt.
Med man, två barn, sommarstuga, hund och kombi har jag blivit vad man kallar en riktig svensson. Och vet du vad? Jag trivs med det!