Idag flyttar Tobias och Sandra in i "vårt hus" i Rörvattnet
Huset som mamma och pappa ritade och byggde i slutet på 70talet, anpassat efter tomten, som valts med stor omsorg, och efter vår familjs behov och smak. Där växte jag och mina syskon upp och blev vuxna, dit tog vi med våra första pojk- respektive flickvänner, dit återvände vi som vuxna, så småningom med våra egna familjer. Där har vi bråkat och skrattat och gråtit. Men nu är det slut.
Nu ska andra bo där, måla om och tapetsera om. Inreda efter sina behov och sin smak.
Det som känns bra är att de som har köpt huset är ett ugnt par som ska bo där. Det är helt underbart. Nystart för huset. Huset behöver bofasta, byn behöver föryngring. De verkar jätterara, de har hundar (irländsk setter som är en av pappas favoritraser).
Jag är glad och jag är ledsen.
Här är en bild från senaste (sista!) gången jag var där. Förra påsken när jag och mina syskon var uppe och röjde ur (detta var innan vi satte igång, uppenbarligen).
Nu ska andra bo där, måla om och tapetsera om. Inreda efter sina behov och sin smak.
Det som känns bra är att de som har köpt huset är ett ugnt par som ska bo där. Det är helt underbart. Nystart för huset. Huset behöver bofasta, byn behöver föryngring. De verkar jätterara, de har hundar (irländsk setter som är en av pappas favoritraser).
Jag är glad och jag är ledsen.
Här är en bild från senaste (sista!) gången jag var där. Förra påsken när jag och mina syskon var uppe och röjde ur (detta var innan vi satte igång, uppenbarligen).
