Emmas

DN har lyckats riktigt dåligt med en artikel idag, tycker jag. Rubriken är

Svenskarna har dåliga kunskaper om livsmedel
Mer än hälften av svenskarna vet inte att falukorv är ett halvfabrikat

Men hallå DN! Menar ni att hälften av svenskarna tror att deras fru/mamma har tillverkat falukorven hemma i köket? Nej, det finns det väl ingen som tror. Men hälften av oss använder tydligen inte ordet halvfabrikat för att beskriva en falukorv.

Ordet halvfabrikat har ingen definition - vilket också står längre ned i artikeln! - hur kan man då påstå att svenskarna inte vet att det är ett halvfabrikat? En riktigare rubrik hade varit

Svenskarna har inga enhetliga definitioner av livsmedel
Mer än hälften av svenskarna definierar inte falukorv som ett halvfabrikat

Själv skulle jag nog inte beskriva falukorv som ett halvfabrikat, utan som ett helfabrikat. Man brukar visserligen oftast steka den, men man kan lika gärna äta den som den är, alltså är den färdiglagad, alltså ett helfabrikat. Fiskpinnar som är formade och panerade men inte värmebehandlade skulle jag kalla ett halvfabrikat. Men som sagt, det finns inga definitioner av dessa ord.

Tyvärr kan jag inte länka till artikeln eftersom jag inte hittar den på DN.se. Men jag har hittat en annan artikel om samma undersökning på Webfinanser.

Något som gör mig extra grinig mot DN´s artikel är att de i någons slags faktaruta talar om för oss vad som är bra mat - hemlagat av "riktiga råvaror" - och vad som ska undvikas - däribland de flesta halvfabrikat - utan att tala om att det är ett vinstdrivande företag och inte en forskare eller en myndighet som påstår detta. DÅLIGT DN! Vad vill ni? Skuldbelägga alla oss heltidsarbetande föräldrar som gör vårt bästa för att få en hyfsat god och nyttig middag på bordet, dag efter dag???

Tillägg morgonen efter:
I går när jag kom hem låg det reklam från Matfrid i brevlådan. En PR-kampanj som Matfrid har lyckats med, må jag säga, samma dag som deras stora utskick går ut om att de erbjuder matkassar med riktiga råvaror har DN en stor artikel om att vi borde laga mer mat lagad från riktiga råvaror. DN däremot har som jag ser det förlorat mycket trovärdighet på detta, de har misslyckats totalt med att framstå som kritiskt granskande i detta fall!

Jag har aldrig tidigare gjort ett blogg-inlägg om Anna Anka, men nu är det dags! Och det hamnar under kategorin mat. Läste Metro på pendeln i morse, och hittade då följande artikel om Anna Ankas julfirande:  

Förstoring av den intressanta delen av artikeln:

Mycket intressant! Är det en skånsk tradition att ha brosk i janssons? Blir det gott? Var hittar man kapslarna - på Konsum, eller måste man gå till hälsokostaffären? Jag gillar ju inte janssons, men med brosk kanske det blir en helt ny upplevelse!

Om det är så att det hela är en felskrivning eller beror på att Anna har glömt delar av svenska språket ich blandar ihop ordet "brosk" med något annat, vad ska det vara egentligen? Och vad fick reportern att över huvud taget ställa frågan "Blir det brosk på julbordet?".

Idag har DN en stor artikel om hälsoriskerna med läsk. Läsk, läsk, läsk. Är det inte lika illa att dricka saft? Kollade näringsvärdestabellerna och konstaterade att saft och läsk innehåller lika mycket socker, ungefär 10 gram per 100 gram. Fast saft kanske inte är något hälsoproblem för ingen dricker det nu för tiden??

I vår familj dricker vi bara läsk på fredag- och lördagkvällar, men saft dricker vi lite oftare... Fast vi dricker ju bara sockerfri saft och läsk - inte heller så hälsosamt kanske...

(Nu är bara frågan, ska jag kategorisera det här till mat eller till kroppen?)

1. Utdrag ur skoluppsats:

I våras kom det en metrolog till vår skola. Det var en kvinna som kom hit från miltärkontoret, som jobbade med väder rapporter. Hon berättade om hagel och hur det blir hagel. Ju högre och närmare kallfronterna, desto hårdare blir haglet. nästan samma sak som ösregn då de blir tjockare vatten "dom håller i varandra".Det var en tjej som frågade om en tyfon var likadan som en tornado, och tromb och hon svarade att de är likadana men de har fått olika namn. hon berättade också om åska, man kan känna sig konstig när väder är lite tryck. Och mjölk blir sur. Kan också känna sig mår illa och huvet bli tung.

2. Diskussion om ifall grädde blir hård, lättare att kärna smör med mera på ett diskussionforum "kolhydrater i fokus"

3. Från en privat hemsida som handlar om hur det var förr i tiden:

När det blev åska skar sig tjuckmjölken, den blev som glöttermjölk. Den blev väldigt tunn och blaskig, men det gick att äta den. Åskväder det var inte bra åt tjuckmjölken. Det gick att göra ny om man tog vasslan från glöttermjölken. Vi hade alltid mjölken där det var som kallast. Även vanligt mjölk hade lätt att bli sur om det var åska.

Så hur ligger det till egentligen? Kan åskan göra mjölken sur, eller "hård", och vad är det i så fall för mekanism?